som om den vackraste av själar

som om
den vackraste av själar

fick det mig att le
ett trevande leende
det första på dagar, veckor
som för att testa om
nervbanor, muskler
fortfarande var intakta
och mitt ansikte verkligen mitt
gick jag till den okrossbara spegeln
till toaletten utan duschslang
i det självmordssäkrade rummet

tre våningar upp
viskar jag tyst;
som om
den vackraste av själar
alltid har varit du

du finns med mig i varje andetag
du går med mig i varje steg